Ninast

När man är förkyld börjar det oftast med att näsan kliar och snoret börjar rinna.
 
Från början är det mest som vatten och droppar hela tiden. Very annoying! Näsan sväller upp och det blir totalt hopplöst att andas och om man tar näsdroppar så rinner det iaf. Nu finns det iaf näsdroppar som även stannar rinnsnuvan, förr fick man sova med små tussar i näsan.

Jag letar desperat efter ett papper som inte sliter sönder mej under näsan men tyvärr hinner röda mattan breda ut sej innan jag hittar det jag söker!
En stor klick med Idomin åker in under näsan och ner över överläppen... ahhh! Sen känner man sej verkligen helsexig!

Eftersom förkylningen sprider ut sej i kroppen nyser man hejdlöst och helt okontrollerat och skvätter runt sitt snor på allt och alla.

Jag har turen att jobba där jag gör vilket innebär att vi har munskydd till vårat förfogande, det stoppar lite men jag vill starkt påpeka att det inte är en fröjd att nysa i ett munskydd och sen dessutom inte kunna ta av sej det för om en stund när man nu är klar med vad man håller på med :o/

Och paniken man känner när snoret lämnar näsan och sakta rinner ner över munnen.
Ska jag hinna göra klart eller kommer snoret att vinna och kika fram på hakan under munskyddet.

När förkylningen börjar stabilisera sej tjocknar snoret och biter sej fast längst bak i näsan helt omöjligt att få bort men man känner hur det sakta segar sej ner från näsan långt bak i halsen och glider ner i svaljet.
Hela tiden!
Det är nu man börjar stånka och pusta för att hitta en liten passage bredvid allt snor och  försöka få ner lite luft i lungorna 

Just precis där är jag nu i min förkylning och väntar med spänning på vad som komma skall!