Ninast

Lite tråkigt är det att vara gräsänkling. Men det är sista veckan som Tony är borta. Sen blir det planering!

En konstig sak som jag har kommit på är att trotts att radhuset är större  än vad vi har nu, det är en femma och x antal kvadrat mer, så kommer det bli problem med var vi ska ställa alla grejer
Sov rummen blir mindre. vårat sov rum blir klaustrofobiskt
Om jag framöver sept okt lägger in två vilt uppspärrade ögon och en vidöppen mun på bloggen så vet ni!
Skicka lite luft!

Jag vill åka dit och kolla om möblerna får plats där jag har tänkt mej. Å andra sidan så ska jag göra mej av med en del möbler som har blivit hängandes kvar sen jag flyttade sist...Det ska bli ganska skönt att bli av med allt gammalt skräp. Det har sakta blivit utbytt med åren men nu åker det sista.

Det blir ett extra rum nere att ha som gästrum/data rum det kommer att bli kanon. Att slippa ha datorn i sovrummet. Och att få ett gäst rum
Då kanske Tonys släkt och våra vänner från Örebro kan komma och hälsa på lite oftare

Jag funderar nog egentligen för mycket på allt. På vad ska hända, på hur det kommer att bli, hur det kommer att se ut, Vem och vad som ska vara här och där! Det är ju som sagt va inte vårat drömhus och inget drömläge heller men vi fick det för ett jäkligt bra pris +att det kan bli a dreemie house med lite blod, svett och tårar. Och det viktigaste av allt är att barnen tycker att det är helt ok och dom kan knappt vänta med att få börja måla och tapetsera. Dom vet ingen ting dom :o)

Tänk om det inte blir bra. Varför ska jag alltid oroa mej för allt? Jag vill så gärna att vi ska trivas allihop. Att det ska bli bra för alla. Men det är väl kvinnans lott här i livet att oroa sej
"Ampes" Som de hejte på jamska.
Men som tur va så är det bara jag som är neurotisk  :o) så det kommer nog att ordna sej..........