Här är jag!

Jag känner mej helt slut...inte så konstigt så intensivt som det har varit det senaste halvåret. Fortare och fortare, mer och mer, upp och ner som en bergochdalbana tills proppen drogs ur och hon flyttade plopp :o) Allt rann över... plus att dödens hetta har sänkt sej över oss, huvudvärken kommer som på beställning och en fin liten hälsporre har hälsat på!
Det är tur att jag har en vecka kvar på min semester :o)

Min utvandrare har det iaf jättebra, det känns skönt! och vem skulle inte ha det!
Tänk er äventyret att flytta hemifrån, känslan av frihet, upptäcka vad mycket man klarar själv, få göra precis som man vill, när man vill och hur man vill.
Lägg då till pirret av att flytta till och gå på upptäcks färd i en helt ny och spännande stad tillsammans med den som man tycker är sin stora kärlek
Och söka jobb. Börja leta sin identitet här i livet...

Kan det bli bättre än så? :o)

Jaa man kan göra det lite närmare så mamma kan hälsa på.... så det så! :o)
Knäppa unge! :o)
och bodde hon närmare så skulle jag kunna ha större möjligheter att kanske få hjälpa till när vardagen och alvaret börjar krypa på! Bjuda på söndagsmiddag tex.
Inte för att jag inte tror att dom klarar det. Dom fixar det säkert. Men ni måste ju hålla med mej när jag tycker att hon har valt en liiite onödigt krokig och guppig väg.

Nåväl nu är det som det är! Det är bara att acceptera läget och tala om att jag finns här! väldigt långt borta men jag finns här Linnéa :o)

puss

Kommentarer
Postat av: Lena

Känner med dig! Jag har ju mina nära mig än så länge.

2009-07-04 @ 19:44:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0