Perspektiv


En pappa gick förbi sin sons rum och förvånades över att se att det var så fint städat och att sängen var bäddad. Så fick han syn på ett kuvert som låg på kudden, adresserat "Till pappa".

Med onda aningar och nervösa händer öppnade han kuvertet.


Pappa,

Jag är ledsen att jag måste skriva det här till dig. Jag var tvungen att sticka med min flickvän, för jag vill inte bråka med dig och mamma.

Jag vet att du och mamma fortfarande tar mig för ett barn, men jag är alltså 17 år och jag vet hur jag skall ta vara på míg själv.

Jag älskar Susanne, och hon är bara så söt. Men jag vet att ni aldrig skulle gilla henne för hon har piercingar och tatueringar och för att hon inte har så fina kläder och för att hon är lite äldre än mig. Också för att hon har fem barn och hennes yngsta dotter är i min ålder.


Men det är inte bara något tillfälligt! Susanne och jag ska ha tvillingar! Och Susanne säger att vi kommer att bli väldigt lyckliga tillsammans.

Susanne bor i en campingvagn ute i skogen, och hon har tillräckligt med ved för att hålla oss varma nu när det blir kallt till vintern.

Vi delar så många drömmar om framtiden. Hon säger att hon ska köpa massa dataspel till mig. Susanne älskar barn. Alla henens barn har olika pappor, men hon säger att med mig är det annorlunda. Jag vet att vi kommer att vara tillsammans för alltid. Susanne säger att jag är mycket mera man än de äldre killarna hon har varit tillsammans med.


Susanne har öppnat mina ögon för att hasch faktiskt inte är skadligt. Hon är en businesskvinna eftersom hon odlar sin egen hampa och säljer det för att försörja sin familj. Susanne är duktig med pengar; hon byter lite av sitt hasch till kokain och ecstasy med grannarna. De andra som bor i skogen är också företagsfolk.

Det jobbigaste är att Susanne har aids men vi kommer att göra allt tillsammans för att göra det så bra som möjligt för henne. Det finns ju mediciner.

Oroa er inte för mig, jag är väldigt lycklig! En vacker dag är jag säker på att vi kommer och hälsar på er, så ni kan få se era barnbarn och mina styvbarn.

Jonas.




PS

Inget av det här är sant. Jag är hos Thomas. Jag ville bara säga att det faktiskt finns värre saker i livet än betyg.

Mina betyg ligger i skrivbordslådan. Ring mig när det är säkert för mig att komma hem.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0